Under fredagens dimmiga fylleslag så slog en känslig sak mot våra kroppar.

Hungern!!

Utan att minnas hur så hamnade vi på kebabhouse...

Inte nog med kalorier tidigare på kvällen???

Skickade iväg Angelica att slås i kön med diskussioner om rosa skjortor och pappa betalar antaganden, gilla din stil att köra på där gumman.

Själv var man på sitt socialaste humör och slog sig genast ner i närmaste soffa (inte alls vald med omsorg)

- Lämnar ni pommesen??

Minns diskussionen... Minns grabben... Minns dock inte det som uppenbarligen hände därnäst!

Vill bara påpeka varför chocken känns en aning stor: Jag ger inte ut mitt nummer till människor jag träffar på donken, B King eller kebaben, inte nånstans alls i fyllan faktiskt... Jag håller hårt på mina siffror! Men om detta nu trots allt någon gång skulle ske så erkänner jag att det brukar vara lite fel på en del siffror! *sorry

Taxiresa hem som inte gick dit vi ville först men vaknade tack o lov upp i min egna säng.. Lite senare.

Lördag kväll!

-         Hej! Jag sa ju att jag skulle ringa dig idag!

Lycklig grabb i andra änden av luren, förvirrad Linda på min sida...

1 + 1 = killen från kebaben!

Så sjukt soft när killen lovar att ringa och faktiskt gör det... inte för att jag kunnat bli så jätte arg på han ifall han inte gjort det (minns ju som sagt inte utgivandet av nummer) men ändå!

Stort plus på den!

Varför kommer då dessa lite dimmiga bilderna upp idag då??

Jo..

Borde vi inte kunna ordna en favorit i repris snart? Ja de va frågan de

Ciao!/L♥